Två hela dagar, och lite till, utan Oscar är föööööööör mke!
Men idag har jag ridit i alla fall. På banan för första gången på tusen år kändes det som :o
först var allt helvete. Oscar orka inte tänka, jag fatta ingenting.
Men sen <3
Efter ett tag börja han koncentrera sig och försöka, och jag börja hitta knapparna lite.
Men han var jättekänslig, så var jag för mjuk vare wroooooooom och om jag för hård samma grej.
Men till slut hitta vi ett mellanläge i skritt, trav och galopp. Den ponnyn är så jäkla underbar, när han kommer till den punkten, då gör han allt man säger åt honom att göra, hur pigg eller trött han än är.
Den känslan in my ♥
Oscar in my ♥